Jag här helt enkelt inte känt så mycket för att uppdatera på bloggen på ett litet tag men, hoppas det är okej.

Har hänt rätt mycket sen i tisdags (?) om det nu var då jag uppdaterade senast (?) men, ja. Jag kan ta den lite "kortare" versionen av vad som hänt sen sist.

Jag hade inte skrivit nåt om detta på bloggen för jag kände att jag bara ville lämna det utanför helt enkelt. Men ja, i fredags förra veckan så åkte vi in till veterinären med vår katt Sigrid. Hon hade inte ätit så mycket och ville ta reda på om det var något fel helt enkelt. Det var det. Hon hade fel på levern. Jag kan inte riktigt förklara det så utförligt men jag hoppas att ni förstår. Hon var så himla mager så vi fick tvinga i henne mat:(
Det var absolut inte roligt..:(
Om hon inte kom igång och började äta själv så skulle det inte finnas så mycket vi kunde göra..
Hon började inte äta och både min bror och jag blev väldigt ledsna över det, såklart.
Så, i torsdags (tror jag det var) tog pappa med sig henne tillbaka när han åkte till jobbet. Han tog med henne dit för att låta henne "somna in". Min bror som är fyra år yngre än jag grät bara hela tiden. Jag grät en del jag också, men bara när jag var själv. Jag ville inte göra det svårare för honom.

Men jag tog det nog hårdast. Sigrid har varit den bästa katten i världen och ni anar inte hur hon har ställt upp för mig. Hon har funnits där i hela mitt liv. När jag var runt 3-4 år fick jag alltid ligga och sova och ha henne som kudde. Hon lät mig klä ut henne till prinsessa och hon tröstade mig alltid när jag var ledsen.
Dem senaste månaderna har hon sovit i min säng varje natt.
Hon har verkligen varit världens bästa katt och jag saknar henne redan enormt mycket. Jag hoppas verkligen att hon är på en mycket,mycket bättre plats nu och tittar ner på oss och allt vi gör.
Saknar och älskar dej, Sigrid<3
/Elina